För dig som kan men inte tävlar
Kan du redan spela och gör det med vänner och svär över att de andra alltid har bättre kort? Kom och kolla vad tävlingsmomentet gör. Utan att ha ambition att vinna får du i alla fall ett rättvist resultat. I tävlingsspel spar man alltid givarna och de spelas minst två men i stora tävlingar kanske hundratals gånger. Sedan jämför man resultaten där alla tävlanden haft samma förutsättningar. Termen dåliga kort elimineras nästan helt. Och får du ändå eländiga kort jämförs du med andra med samma dåliga hand. Nu för tiden görs detta dessutom med datorer, blixtsnabbt och när du kommer hem efter en kvälls spel kan du titta på alla kort och se vad andra gjort med dina händer, alltså med de kort du haft under kvällen eller dagen. Tävlingarna och alla givarna publiceras på bridgeförbundets hemsida så diskussionen med partnern om vilka kort man hade är också borta. Jag tog själv steget från hemmabridge till tävlingsborden när jag var runt 25. Det enda jag ångrar är att jag inte gjorde det tidigare. Det finns tävlingar för alla nivåer och handikappsystem för den som vill ha chans att vinna mot bättre spelare. Jag tycker det är kul att möta bra motstånd. Jag har både kommit sist i stora tävlingar och vunnit. Det är klart att det inte är kul att förlora men faktiskt roligare än att krossa lättare motstånd och man lär sig alltid något nytt, fullärd blir man ju aldrig i bridge.
Känner du igen dig hör du till kategori 1 om du vill gå vidare.

För dig som är en mästare i whist men tycker din motståndare är klåpare
Bridge är kungen av whistspel. Reglerna är faktiskt enkla och solklara. Ändå tar det lång tid innan man fattar alla finesser som gör spelet så kul. Budgivningen som inleder spelet är en skola för sig, något man bör vänta med att lära sig till man förstått poängen med själva spelet. Precis som i fyrmanswhist är det att följa utspelarens färg som gäller. Högst vinner och ibland spelar man med trumf. Man spelar kortlekens alla 52 kort, två och två mot varandra. 13 stick och det gäller alltid att ta så många som möjligt. Träkarlen, spelförarens partner, lägger upp sina kort öppet på bordet så att spelföraren kan lägga upp spelet på ett annat sätt än när alla har sina kort i handen. Denna finess är en av de stora sakerna med bridgen som gör det så roligt. Även försvarsspelarna ser ju dessa kort och kan därmed planera motspelet smartare.

Är du en hejare på whist, eller för den delen hjärterspelen eller kanske bismarck, då hör du till min kategori 2. Är du kanske bäst på avslutningsspelet i chicago kan även detta tyda på talang för spelet.

Du som har spelat mycket kort och vill prova det roligaste spelet av alla
Poker är ett trevligt kortspel och måhända på olika sätt svårare än bridge. Felet med det spelet är att det i princip krävs ekonomiska insatser för att göra det meningsfullt. Saknas detta synas det hela tiden och bäst kort vinner när bluffmomentet är en grundläggande del av spelet och i princip försvinner utan deg. Självklart går det att arrangera tävlingar på olika sätt men pengarna krävs på ett helt annat sätt än i bridge. Faktum är att många världsspelare i de båda spelen är samma personer fast dessa spel är helt olika till sin karaktär. Känner du att du vill spela utan att riskera att ruinera dig är mitt tips: Lär dig bridge! Visst finns det penningstinna tävlingar även inom bridgen men en normal tävling är ofta helt utan priser. Spelavgiften går till lokalhyra, slitage av kort och utrustning samt avgifter till förbundet som då som sagt tillhandahåller resultatet och all information på sin hemsida. Avgiften per normal klubbtävling brukar ligga på en 50-lapp. Ibland ligger det vin eller chokladkakor i potten.

Du som känner att du är duktig på kort i allmänhet men inte spelat så mycket sticktagande spel utan mest femhundra, canasta, kasino mm kategoriserar jag till grupp 3.

Känner du att du inte ens når till denna grupp föreslår jag att du samlar vänner och börjar spela vilket kortspel som helst. Gärna något whist- eller hjärterspel. Går du eller ni snabbt framåt och gillar saken så kontakta oss vid senare tillfälle, det kan ju vara redan om några månader. Att jag är så hård med de oerfarna beror på tidigare erfarenheter av kurser och försök att värva nya spelare. Även om, som jag skrev inledningsvis, reglerna är enkla, så är det ett långt steg från att knappt spela kort till att ta sig an bridge. Samtidigt kan jag lova den mest kaksige, fullärd blir du aldrig, spelet är så komplext och har en massa finesser som tar tid att få in i skallen. Du lär sig alltid något nytt varje gång du spelar. Jag har spelat sedan jag var barn, jag är ganska duktig, men behärskar långt från alla möjliga finesser. Att komma ihåg vilka kort som spelats och att försöka räkna ut vilka kort de andra har kvar är en otroligt stor och krävande utmaning. Ju bättre man gör detta desto bättre går det. När man greppat grunderna och förstått vissa principer börjar det gå mer eller mindre snabbt framåt och då börjar spelet bli riktigt kul. Många som inte tar sig tid att nå detta stadium slutar utan att tyvärr riktigt förstått poängen med spelet.
Är du sugen och vågar kategorisera dig i någon av grupperna och vill komma för att veta mer så hör av dig till mig, Gösta på Kröns. Blir det någon kurs eller liknande kommer den förmodligen hållas hos på Kröns Trädgård. Under hösten planerar vi lite spelkvällar där man också kanske kan titta in och få lite info och provspela lite.

Mer om spelet och också info till dig i kategori 0!
Hör du till kategori 0, du spelar redan tävlingsbridge men har inte hittat Väddö Bridgeklubb så vill jag meddela att vi spelar under höst och vår varje måndag och onsdag bridge på Bergby bygdegård. Måndagar är det lite snällare med spelstart 13.00 och onsdagar är det lite mer avancerat med start 18.00. Man måste komma med partner till tävlingarna men det finns alltid någon utan partner så det är bara att höra av sig om man vill bli sammanförd med någon. Sommartid har vi de senaste åren även haft tävlingar hos oss på Kröns på torsdagskvällar. Medlemskap i svenska bridgeförbundet är förstås ett måste.

Undrar du kanske hur korten man spelar kan hamna på en hemsida? Det finns en apparatur som automatiskt lägger korten i rätt ordning i speciella brickor. Tillsammans med ett dataprogram görs detta och sparas. Programmet sparar inte bara på givarna utan gör även analyser och räknar ut optimala kontrakt. Detta är förstås en hyggligt ny finess, nå typ 20 år gammal, och det gör spelet ännu roligare. Man tror man gjort det bästa av korten men får se att det minsann gick att göra bättre, antingen för att datorn säger det eller för att man ser andra resultat där andra lyckats bättre.

Under själva spelet läggs brickorna, alltså lådorna med givarna fram på bord. Man har ett spelschema där man möter olika motståndare och uppmanas välja vanligtvis två till fyra brickor som man spelar mot dessa motståndare i tur och ordning. När man spelar samlar man inte korten i stick utan lägger korten framför sig och markerar vunna stick stående och förlorade liggande, alla med bildsidan ned. Då kan man se hur många stick respektive sida vunnit utan att blanda ihop korten och de kan användas igen då man stoppar tillbaka korten i lådan. En ohyggligt viktig finess med tävlingsspelet.

Det finns några regler till vid sidan om att högst kort vinner, att man måste följa färg och att den hand som vunnit senaste stick är det som spelar nästa kort. Färgerna, spader, hjärter, ruter och klöver är rankade i den ordningen men spel utan trumf, sang, är högst. Det finns dubblingar och ett komplicerat poängsystem som man måste tillgodogöra sig för att kunna bjuda optimalt kontrakt i den inledande budgivningen. Man bjuder förresten inte högt via sitt tal utan använder kort som visar ens bud. Högst är sju sang där man kontrakterar sig att ta alla stick utan trumf. Ger massor med poäng men tappar man ett stick, ”får en straff”, och ett annat par nöjt sig med att bjuda bara sex sang och går hem förlorar man stort mot dem. Att bjuda och gå hem i 6 respektive 7, alltså 12 eller 13 stick är att göra de kända begreppen lillslam respektive storslam. Att göra detta är ganska sällsynt, typ en gång per kväll och när man lyckas med det är man nöjd.

13 stick, sex är ”boken”. De man kontrakterar sig och tar utöver dessa kallas trick. Ett trick är sju stick upp till sju, storslam alltså. Det vanliga är förstås mellan två och fem trick. Man bjuder i tur och ordning tills tre personer i rad passar. Sista budet är gällande kontrakt. Vägen dit kan vara krokig och ohyggligt komplicerad och är alltså trots att det inleder spelet inte det första man ska lära sig. Däremot är resultatet av budgivningen viktig från början, något man kan lösa genom att spela ”Minibridge”, där kortens fördelning och styrka direkt avgör saken utan budgivning. Det är det vi kommer att börja med för er som hör hemma i kategori två och tre.

Det finns förutom de tekniska reglerna en uppsjö av etiska regler och vid större tävlingar är det domare som avgör tveksamma beteenden och avgör tvister på bästa sätt. Att tänka onödigt länge, spela ett kort ”utom tur” eller inte följa färg, göra revoke, är vanliga fel som händer då och då. Då ropar man på tävlingsledaren som försöker avgöra saken vid bordet. Rent fusk förekommer sällan men det finns massor av exempel på toppspelare som avslöjats med de mest märkliga metoder. Domarens vanliga roll är dock att se till att rena misstag korrigeras på rätt sätt.

Nu får det räcka och jag hoppas att ni är en bunt som vågar kategorisera er och höra av er så att vi kan få till lämpliga kurser eller seminarier så att ni tar den rätta vägen: jympa hjärnan med bridge!

/Gösta Krön