Väddö är och har historiskt varit en kuststräcka som ansetts särskilt utsatt för fientliga landstigningar. Ett sådant angrepp inträffade för 307 år sedan, då området kring det som idag kallas Gamla Grisslehamn härjades av ryska flottstyrkor. Under härjningarna tillfångatogs postbönder, hus och gårdar brändes, boskap fördes bort och postbåtar förstördes.

Andra världskriget och befästningarna längs kusten
När kriget bröt ut 1939 beslutades att mobilisera det svenska försvaret längs kusten från Lövstabukten i norr till Björkö i söder. Under hösten 1940 påbörjades uppförandet av befästningar. Längs Väddökusten anlades skyttevärn och skyddsrum på strategiskt utvalda platser med cirka 500 meters mellanrum. Många av dessa befästningar finns fortfarande kvar i dag, även om skyddsrummen numera är tillslutna.

Skatudden norr om Grisslehamn var en strategisk plats i Sveriges kustförsvar. Inkallade män låg stridsberedda och på denna plats byggdes baracker intill bunkrar och kanonplatser.

Kuststräckan från Kvarnsand, strax söder om Grisslehamn, ned till Södra Havsängen bevakades av 12:e kustförsvarskompaniet med kompanistab i Fjäll. Kompaniet bestod av tre plutoner med förläggningar vid Kvarnsand, Skottviken respektive Nothamn.

Efterkrigstiden och kalla krigets försvar
Under efterkrigstiden förstärktes försvarslinjen ytterligare. Längs Väddökusten grupperades ett flertal värnkanoner i fasta betongvärn på strategiskt viktiga platser. Befästningarna kring Fjällboholmar bemannades med 57 mm pansarvärnskanoner m/43, placerade i betongvärn med tillhörande skyddsrum och eldställningar, vilka än idag tydligt kan urskiljas i terrängen.

I början av 2000-talet demilitariserades anläggningarna. Skorstenar, pansarluckor och kamoufleringar plomberades, och den militära verksamheten upphörde. Fram till dess var bunkrarna fullt utrustade med proviant, verktyg, ved och annan militär materiel för bruk i händelse av krig. Under denna period kunde man ibland stöta på så kallade ”gröna män” i skogarna kring Fjällboholmar – värnpliktiga som var utkommenderade under sin tjänstgöring.

Batteri Arholma – kustförsvarets spets
Strategiskt placerat vid havet, på Arholmas norra spets, ligger Batteri Arholma. Anläggningen uppfördes under kalla kriget och stod färdig 1968. Det är en omfattande kustförsvarsanläggning utrustad med en tung 10,5 cm kustartilleripjäs, riktad ut över Ålands hav.

Under markytan döljer sig en stor bergsanläggning med logement, stridsledningscentral, kök, sjukvårdsutrymmen och kraftaggregatsrum. Batteriet var topphemligt och hade en mobiliseringsstyrka på omkring 340 man. Svenska officerare och värnpliktiga hade till uppgift att hejda en sovjetisk landstigningsflotta och skydda Sverige mot en fientlig invasion.

Väddö skjutfält – utbildning och övning
Redan åren 1939–1940 började Ytterskär på Väddö användas som skjutplats för beredskapsförband i Stockholmsregionen. Från 1942 kom Väddö skjutfält att nyttjas av Stockholms luftvärnsregemente, senare benämnt Roslagens luftvärnsregemente eller luftvärnskår, samt av Luftvärnsskjutskolan. Medan regementet främst genomförde förbandsövningar på skjutfältet, hade Luftvärnsskjutskolan under sommarhalvåret hela sin verksamhet förlagd dit.

Genom försvarsbeslutet år 2000 upplöstes Roslagens luftvärnskår i Norrtälje, och verksamheten avvecklades under sommaren samma år. Samtidigt beslutades att Luftvärnets stridsskola skulle omlokaliseras till Halmstad. Förvaltningen av skjutfältet övertogs den 1 juli 2000 av Stockholms amfibieregemente, då benämnt Vaxholms amfibieregemente.

Skjutfältets omfattning och användning
Fram till år 2000 användes Väddö skjutfält av förbanden inom Norrtälje garnison. Därefter har fältet främst nyttjats för artilleriskjutningar och rörliga markstridsövningar med förband ur amfibiekåren. Skjutfältet omfattar cirka 50 000 hektar, varav endast omkring 376 hektar utgörs av land medan resterande yta består av vatten.

Riskområdet sträcker sig från Hällskären i Södra Kvarken till Simpnäsklubb och Tjärven i södra Ålands hav. Det största riskavståndet uppgår till 20 400 meter, ursprungligen avsett för skjutning med 10,5 cm luftvärnskanoner, medan det minsta riskavståndet är 6 000 meter, anpassat för luftvärnskulsprutor.

Väddö läger och Väddö kursgård
Vid skjutfältets södra del, i Ytterskär vid Samnäsfjärden, ligger Väddö läger. Lägret byggdes upp i samband med att skjutplatsen togs i bruk. Under början av 1940-talet bestod anläggningen av ett mindre antal baracker, men i mitten av decenniet genomfördes en omfattande utbyggnad. Lägret kom att rymma omkring 350 sängplatser samt militärrestaurang, mässar, förråd, lektionssalar, vakt- och expeditions byggnader.

Under senare delen av 1970-talet genomfördes ytterligare en större ombyggnad. Bland annat tillkom nya serviceförråd, övningshall, biograf och flera skolbyggnader. Det tidigare baracklägret ersattes då med nio permanenta plutons kaserner.

Söder om och i direkt anslutning till Väddö läger ligger Väddö kursgård. Kursgården ägs av Luftvärnets befälsutbildningsförbund, som sedan 1957 bedrivit frivillig befäls- och luftvärnsutbildning på platsen. Än i dag är kursgården en av de kvarvarande aktiva anläggningarna inom Försvarsutbildarna och utgör ett levande arv från Väddös långa militära historia.

Väddö skjutfält idag
Sedan flera år tillbaka har byggnader och baracker renoverats samt nya har upprättats. Detta för att få upp standarden så att nya värnpliktiga får en del av sin utbildning på Väddö skjutfält. Idag är det främst Amfibieregementet, Livgardet i Kungsängen, Luftstridsskolan i Uppsala samt ledningsregementet i Enköping som övar på skjutfältet.

/Tony Snåre